Om Juthbacka

Juthbacka herrgård har, vid sidan av Topelius barndomshem Kuddnäs, ett stort symbolvärde för Nykarleby och nykarlebyborna. När man stiftar bekantskap med herrgårdens historia är det lätt att förstå varför. Juthbacka är viktigt. Många gånger har gården och aktiviteterna sett ut att vara förlorade, men så har det kommit en eldsjäl, en entreprenör, som med stor iver och entusiasm givit hoppet åter och arbetat hårt och intensivt för att Juthbacka ska komma tillbaka och återfå sin glans.

Historien om Juthbacka börjar redan i mitten av 1600-talet. Zacharias Topelius är av naturliga skäl den som oftast lyfts fram då den snart 350-åriga historien om Juthbacka berättas. Men vi skall inte heller glömma professor Woldemar Backman, läkaren och kirurgen som var med och lade grunden till Malmska sjukhuset och som tillsammans med sin fru Elisabeth gjorde banbrytande insatser för sjukvården i Österbotten.

Iögonfallande är också att Juthbacka ägts av flera militärer. Den kanske mest meriterade var Hauptmannen Johan Persson Forsman som slogs för den svenska kronan i Carl X Gustaf:s armé. Historien rymmer även svarta perioder. Juthbacka brändes under Stora ofreden till grunden av ryssarna och under lågkonjunkturen på 1840-talet fick Juthbacka när det var som värst, och när Nykarleby brann, fungera som fristad för hemlösa familjer.

Totalt har Juthbacka haft över 25 olika husbönder och ägare. Sedan 2003 ägs Juthbacka herrgård av Stiftelsen Juthbacka, med staden som förvaltare och ägare, och målet är att Juthbacka ska bli ett levande och betydelsefullt kulturhus.

Herrgården är i första han nykarlebybornas oas och erbjuder en unik miljö att bevara, utveckla och – framför allt – nyttja.

Hemmansnamnet Juthbacka nämns första gångerna i mantalslängderna år 1654. Den första ägaren sägs ha varit Nykarlebys första borgmästare, Gabriel Ljungson, som även höll sig med hemman i Nykarleby. Efter Ljungson har herrgården och hemmanet haft många ägare, bland andra Hauptmannen Johan Persson Forsman, löjtnant Carl Backman och Woldemar & Elisabeth Backman. Herrgården brann ner under stora ofreden år 1714, den nuvarande herrgården byggdes år 1821. I mitten av 1940-talet bodde Elise Söderström på herrgården och hon var den som sådde fröet om tankarna på att Juthbacka skulle bli ett semesterhem. 1951 öppnades så dörrarna till det som kom att kallas Mors vila.

2003 bildades Stiftelsen Juthbacka vars uppgift är att bevara och utveckla herrgårdsmiljön och stöda verksamheten i anslutning till gårdens historia, kultur och miljö. Målet är att göra Juthbacka till ett finlandssvenskt kulturcentrum. 2005 inleddes renoveringen av herrgården, målsättningen var att återskapa den klassiska herrgårdsmiljön och återge Juthbacka sin forna tiders glans.

Den nyrenoverade herrgården stod klar och invigdes våren 2006. Slutresultatet är en fantastisk helhet och anläggning som i framtiden kommer att få stor betydelse som kulturcentrum i regionen.